Senaste natten spenderades i bilen på ett truckstop strax norr om Anakara. På morgonen begav vi oss in mot staden för att leta reda på den Svenska ambassaden och vårt registreringsbevis. Eftersom vi inte hade någon karta över Ankara så var planen att stanna på en mack och köpa en karta, detta var helt klart lättare sagt än gjort. Delvis för att ingen kunde ett enda ord engelska och när vi till slut lärt oss vad karta heter på turkiska visade det sig att ingen hade någon till salu. Efter slumpvist navigerande hittade vi till slut hittade vi bussterminalen. Där erbjöd sig en taxichaufför sig att köra före och visa vägen. Inte några problem och några minuter senare var vi framme vid ambassaden.

Väl där visade det sig att posten kommer först vid elva-tiden och vi beslutade oss för att gå ut på stan för att se vad Ankara kunde erbjuda. Inte några stora händelser, men en fotrsatt fascination av trafiken och alla som deltar i detta på något sätt ordnade kaos.
Medans vi sitter här och skriver så ringer Jamal, som jobbar på ambassaden, och meddelar att posten har kommit och vi ska nu ta taxi tillbaka för att sedan styra kosan mot Syrien och förhoppningsvis lite värme.

//Per